Det tog mig lång tid att förstå att det är känslohantering som är mitt stora grundproblem. Det har också tagit lång tid att kunna acceptera det. Att det är grunden för alla andra problem jag har.

Under min DBT-behandling fick jag lära mig mycket om känslor och känslohantering. Och där nånstans hittade jag det som jag tror är nyckeln till att nån gång må bättre. Det och när min psykolog sade ”du får känna saker Anne”. Det var verkligen en aha-upplevelse för mig. Ingen person som haft någon typ av auktoritetsroll har någonsin sagt eller visat något liknande till mig.

Så, jag försöker att inte knuffa bort känslorna utan att andas och försöka förstå dem. Acceptera dem. Men det är svårt. Väldigt svårt. En halv livstid av att försöka kväva dem och straffa mig själv för att jag har dem gör det fruktansvärt svårt. Men jag försöker. Även nu när jag mest känner hopplöshet och har min beskärda del av självmordstankar försöker jag låta de känslor som är där få vara där. För de ebbar oftast ut igen. Och oftast är det en väldigt förlösande känsla att få släppa ut dem för då är de borta sen. Jag är liksom av med dem, de ligger inte under ytan och skaver hela tiden.

Jag tror jag har hittat nyckeln. Så nu är det bara resten av livet kvar.

/Anne

 

Instagram: glittering.dreams