Mitt planerade fem månader långa äventyr längst Pacific Crest Trail kom till ett abrupt slut. Jag klev av leden redan förra veckan efter att en ”shelter in place”-order utfärdades för hela Kalifornien. Det innebär att alla ska hålla sig hemma och bara röra sig ute för att handla, besöka sjukhus eller gå till jobbet (om din yrkesroll räknas som viktig för samhället).

Jag och Stephanie sökte skydd hos ett underbart par, Mark och Robin, som bor strax utanför Julian i södra Kalifornien. Vi hittade dem via Facebook och de välkomnade oss in i deras hem tillsammans med deras fyra hundar. Planen var att stanna där och avvakta för att se om vi skulle kunna fortsätta vår vandring. Många städer längst vägen, där vi skulle vara tvungna att stanna för att handla mat och kanske vila en dag på ett hotell, gick ut med meddelanden och bad oss vandrare att inte komma. De behöver sina knappa resurser själva i tider som dess. Vilket vi såklart förstår och respekterar, men det sätter käppar i hjulet för oss, minst sagt.

PCTA, den organisation som sköter om Pacific Crest Trail och utfärdar tillstånden för att vandra längst leden gick också ut med ett uttalande och bad oss alla att skjuta upp eller ställa in våra resor under 2020. När vi sedan fick höra att två hajkare blivit tvungna att räddas av ”search and rescue”-team blev det droppen och det som fick oss att ta vårt beslut att hoppa av leden. Alla i den räddningsstyrkan som skickades ut tvingades sedan sitta i karantän i två veckor, vilket betyder att små samhällen som redan är hårt utsatta nu står utan räddningspersonal på grund av att människor väljer att fortsätta vandra trots myndigheternas rekommendationer. Det vill vi inte ha på våra samveten.

Det kändes verkligen som att hjärtat och drömmen gick i tusen bitar. All planering och alla uppoffringar vi gjort för att vara här… Men det var rätt beslut.

Vi stannade hos Robin och Mark ett par dagar och försökte lista ut vad vi skulle göra nu. Till slut bestämde vi oss för att hyra en bil och köra över till Arizona, en stat som inte är lika hårt drabbad av COVID-19 och besöka Grand Canyon, för att sedan ta oss vidare på en liten roadtrip, så länge situationen tillåter.

Just nu sitter vi i bilen på väg mot Kanab i Utah, där vi ska göra en ny utvärdering av läget och se om vi kan fortsätta eller om det är dags att åka hem.

Pacific Crest Trail kommer alltid finnas kvar och jag kan göra ett nytt försök nästa år om jag vill. Men just nu behöver jag sörja att det blev som det blev och försöka njuta av vår lilla roadtrip i stället. Jag håller er uppdaterade längst vägen! ❤️

 

Kram,

Alexandra