I dagsläget varierar mitt mående, ibland från timme till timme, men det är generellt rätt kasst med mycket ångest och ännu mer hopplöshet. Det som ofta fungerar när jag bara vill skrika för att få utlopp för all smärta är att träna.
Att åka till gymmet och lyssna på arg musik och träna mig trött; träna kroppen trött så jag inte orkar ha lika mycket ångest. Ibland blir jag så slut av både den fysiska och psykiska påfrestningen att jag knappt orkar göra nåt mer den dagen, men det är ändå bättre än att ha paralyserande ångest.
Det spelar inte så stor roll vad jag gör på gymmet, bara jag kör slut på mig så musklerna skakar. Ofta blir det sista jag gör en liten stund på cykel eller crosstrainer för att verkligen få känna hur benen skakar och inte orkar mer. Det är en läskig men också skön känsla, framförallt efteråt när endorfinkicken kommer.
Så, träning hjälper. Rörelse överlag hjälper. Lite grann, för en stund. Men just nu är det svårt att se långt fram för många av oss och då kanske en stund av lättnad räcker för att orka en dag eller två till.
/Anne
Instagram: glittering.dreams