Du som är fast i mörkret som kommer av att du är trött, slut, tömd.
Du som kanske inte ens orkat ta dig ur sängen denna morgon, som inte ser någon anledning till att stiga upp. För vad ska du ta dig till med när berget framför dig bara växer och du är inlåst i din utmattade hjärnas fängelse. Allt du känner är en smärta som skymmer solen.
Jag har också varit där, i panikens grepp, i ångestens klor, längst ned på botten av mig själv.
Det enda jag behövde då var att någon sa till mig att det kommer bli bättre.
Någon som ville lyssna, som erbjöd sina öron och sitt hjärtas bomull för att trösta mig.
För inte hjälper hurtiga texter när någon dragit en tjock mental filt över dig och du inte knappt kan andas själv.
När man är i mörkret och inte ser själv, kan någon annan tända ett ljus och lysa upp en stund, värma dig som fryser. Någon som hjälper dig att andas, ett andetag och ett till.
Det blir bättre, det gör det! Långsamt, ett steg i taget.
Om du är där nu, våga ta hjälp! Ring en vän och be att hen ska vara ditt ljus.
Våga berätta hur det egentligen känns, och du blir kommer att bli förvånad över reaktionen.
För den som vågar öppna sig och visa sig sårbar får oftast ett öppet hjärta som svar.
Nästa gång kan det vara din vän som behöver din hjälp. Nästa gång kan du få vara någons ljus.
Och du som inte har någon att ringa. Här nedan finns några länkar till människor som finns där för att lyssna på dig, bara ett samtal bort.
https://www.jourhavande-medmanniska.se/
https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/
https://mind.se/hitta-hjalp/aldrelinjen/
https://mind.se/hitta-hjalp/foraldralinjen/