Mer om oss – UDDA i Balans2020-08-10T12:39:17+00:00

Mer om oss

Udda är en volontärdriven pro-bono organisation som grundades 2013 med idén att utbyte av erfarenhet hjälper i tillfrisknads processen. Idag vet vi att detta funkar.

Udda:s vision är “alla människors rätt till sin psykiska hälsa”.
Vårt motto är ”ingen kan göra allt men alla kan göra något”.

Genom vår volontärverksamhet, Kuddis-programmet, erbjuder vi stöd till unga vuxna som lider av psykisk ohälsa så som depression, ångest, ätstörningar och självskadebeteende. Vårt syfte är att stötta unga vuxna i åldrarna 16-25 som lider av psykisk ohälsa. Vi jobbar även för att minska den stigmatisering som omger personer med psykisk ohälsa i vårt samhälle genom informationsspridning och föreläsningar i psykisk ohälsa i skolor, idrottsklubbar och på arbetsplatser.

Udda:s nätverk erbjuder ett unikt stöd genom vårt Kuddis-program. Vänskapsband mellan människor med erfarenhet från hela spektrumet av psykisk ohälsa. Alla Kuddisar på Udda har erfarenheter av psykisk ohälsa, personlig eller genom nära vänner och familj. Vetenskapliga analyser stödjer iden att nära personliga relationer bidrar till snabbare och långvarig tillfrisknad från psykisk ohälsa. Vi vet att det funkar och många av våra volontärer är beviset.

Udda är ett komplement till vården och kan vara ett första steg i arbetet mot tillfrisknad. Tillsammans kan vi minska lidandet och inge hopp om ett värdigt liv både med och utan psykisk ohälsa. Depression är en botbar sjukdom, vilket inte får glömmas bort.

Udda har sitt säte i Stockholm och blev 2020 Föreningen Balans ungdomsorganisation. Udda erbjuder stöd, råd och hjälp till självhjälp. Vi samarbetar lokalt tillsammans med volontärorganisationer så som UBUNTU, Under Kevlaret och Skaffainsikt.nu. All vår information och våra utbildningar är granskade av legitimerad psykolog och läkare.

Vi som är Udda

Anne Lichtenstein, grundare och samordnare UDDA

Jag har alltid fått höra att jag är en glad tjej med mycket utstrålning. Jag har gamla diplom från när jag var liten på sommarläger där det står ”Diplom till gladaste tjejen, …tjejen med det största leendet, …största solstrålen” och många fler. Jag har på något sätt alltid förknippats med energi och glädje.

Men det var bara en del av mig jag lät påvisa.

Jag, liksom så många andra, har trott att jag bara kan bli omtyckt när jag är glad.

Länge så lyckades jag upprätthålla bilden av den glada och spralliga tjejen. Men min självbild raserade helt när jag fick min första depression. Att det ansågs så fel att vara deprimerad gjorde min självkänsla ännu lägre och depressionen blev således ännu värre. Antingen så tyckte folk väldigt synd om mig eller så tog de avstånd. Jag har förlorat otaliga vänner på att jag inte visste hur jag skulle handskas med min depression. Och det är inte så konstigt. För det finns tyvärr en låg toleransgräns mot depression. Okunskap och tabu att prata om det, gör det svårt för folk att veta hur de ska bete sig mot någon med en depression.

Idag vet jag att jag är så mycket mer än bara den glada tjejen som så många skulle beskriva mig som. Jag är en tjej som lider av depression. Men det är också bara en liten del. Som ibland får ta alldeles för stort utrymme i våra liv. Jag har mått mycket dåligt under flera perioder i mitt liv. Ibland kommer jag att må dåligt i framtiden. För livet är inte alltid lätt. Speciellt om man är grubblare eller högpresterande. Men man ska inte behöva bli begränsad av sin depression. Och det är okej att må dåligt.

Josefine Westberg, grundare och samordnare UDDA

Utan att jag själv har gått igenom en depression har jag sett och upplevt hur den drabbat flera av mina nära och kära. Det jag ofta känt mig frustrerad över är att det inte finns tillräckligt med information och stöd att tillgå. Både för den som är deprimerad och för oss anhöriga. Som närstående vill man bota det som gör ont. Det har varit smärtsamt att se min lillasyster vara på en av de mörkaste platserna och inte veta hur jag kan agera för att få in ljus i hennes liv igen. Eller som när min bästa vän som alltid är glad och energisk inte längre vill kliva upp ur sängen. Vad finns det då jag kan göra för att hjälpa till? Jag har ofta önskat att det funnits ett forum där jag kan hitta verktyg och få hjälp med hur jag som anhörig kan stötta mina vänner när de har det som jobbigast.

Jag kan se hur kraven på oss själva ibland blir till en större utmaning än vad vi mäktar med.

Det är underbart att få känna en balans i livet mellan jobb, kärleksliv, vardag och att få drömma om sådant som förhoppningsvis komma skall, och jag vill kunna hjälpa mina anhöriga och vänner att också känna den balansen. För det mesta är jag en väldigt glad person. Men jag är förstås inte alltid glad och det är inte alla dagar jag känner den balansen. Ibland vill jag hinna mer än vad jag har tid till. Jag vill vara på fler ställen än jag fysiskt kan och det känns bara som jag inte räcker till.

SENASTE NYHETER:

Ansök om medlemskap
Till toppen