Juridisk rådgivning i frågor gällande diskriminering

diskriminering@nsph.se

Tfn: 076-555 51 99
tis-fre kl. 9-11

I augusti i år startade NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) ett projekt för att motverka diskriminering på grund av psykisk ohälsa. Projektet löper på tre år.

Rådgivningen är en del av projektet. Den är kostnadsfri och kan nås via e-post, post och telefon. Hit kan du vända dig om du upplever att du har blivit diskriminerad eller illa bemött, inom arbetslivet, vården eller ett annat samhällsområde. Diskrimineringen ska ha haft samband med din psykiska ohälsa.

Du kan till exempel få hjälp med hur du överklagar ett beslut, eller information om vart du kan vända dig för att få hjälp att föra din talan.

Om du vill använda post är adressen NSPH, Tjurhornsgränd 6, 121 63 Johanneshov.

 

FRÅGA: Möjlighet till hävning av avtal

Min sambo har gjort ett antal stora inköp under en manisk period. Finns det någon möjlighet för honom att häva dessa köp? Vem kan jag vända mig till?

SVAR: Köp som gjorts av någon som är manisk kan under vissa omständigheter hävas genom lagen om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning. Med psykisk störning enligt denna lag menas inte bara långvariga sjukdomstillstånd utan även tillfälliga sinnesrubbningar som kan uppstå vid till exempel berusning. Ett köp som någon gjort då han varit manisk kan därför hävas under förutsättning att personen inte skulle ha genomfört köpet om han varit frisk.
Däremot är det köparen som måste bevisa att han var sjuk vid köptillfället. Ett läkarutlåtande/diagnos bör rimligtvis räcka som bevis i en sådan situation.
Om köparen kan bevisa att han var sjuk då han genomförde köpet blir detta ogiltigt, och varor och pengar skall lämnas tillbaka. Det spelar ingen roll om säljaren visste om eller misstänkte att köparen var sjuk för att köpet skall kunna hävas. Däremot kan säljaren få skadestånd för den ekonomiska skada han lidit på grund av återlämnandet om han inte visste eller misstänkte något.

Det finns även ett par möjligheter att häva köp i avtalslagen genom 33 och 36 §§. För att 33 § skall vara aktuell krävs att säljaren vet eller måste antas veta att köparen är manisk vid köpet. Det skulle i så fall anses strida mot ”tro och heder” att trots detta vägra att köpet skall gå tillbaka.
Slutligen finns en möjlighet att genom 36 § jämka eller helt ta bort villkor i avtal som på grund av omständigheter vid avtalets tillkomst anses oskäliga. En sådan omständighet bör i allra högsta grad vara att köparen lider av en psykisk störning. Detta är en så kallad generalklausul som främst används vid omfattande avtal där vissa villkor i avtalet kan anses oskäliga. Regeln är dock även tillämplig vid köp av enstaka varor, även om man i första hand bör försöka använda lagen om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning.

Om du vill häva ett köp skall du i första hand kontakta säljaren. Om denna inte går med på det kan du ta kontakt med din kommunala konsumentvägledare. Denna kan sedan ge dig råd om hur du kan gå vidare. I sista hand kan du kontakta tingsrätten för att lämna in en stämningsansökan.  Publicerad 2006-06-13

FRÅGA: Vad innebär rättshjälp?

SVAR: Med rättshjälp menas att man får ekonomiskt stöd för de kostnader man får under rättegången samt innan i form av utredningskostnader. Hjälpen består inte i ett juridiskt ombud, utan du kan själv välja det ombud du vill ska hjälpa dig i tvisten.

För att få rättshjälp krävs följande:

  • Sökande är fysisk person som inte tjänar mer än 260 000 kr/år (i undantagsfall kan även dödsbon få rättshjälp). Vissa avdrag från denna summa kan dock göras med hänsyn till sökandens skulder. Avdrag görs även om sökanden har barn med 15 000 kr per barn (max 75 000).
  • Det måste vara ”rimliga kostnader” för staten att betala. Det får helt enkelt inte bli för dyrt.
  • Den som söker rättshjälp får inte ha någon tecknad försäkring med rättsskydd.
  • Rättshjälp beviljas i regel inte om det är för små mål, t ex självdeklaration, äktenskapsförord, testamenten eller liknande. I vanliga fall beviljas inte heller rättshjälp om målet rör en summa som understiger ett halvt basbelopp (för år 2006 blir denna summa 19 850 kr).
  • Sökanden måste även rådfråga med en advokat eller juridiskt ombud angående tvisten innan ansökningen kan lämnas. Denna rådgivning betalar sökanden själv, och måste uppgå till minst en, men högst två timmar.

Om rättshjälp beviljas betalar staten kostnaderna för biträdet. Stödet omfattar högst 100 timmar, utöver detta måste sökanden själv betala. Man kan även få ersättning för de kostnader man haft under utredningen till en summa av högst 10 000 kr.
Den som beviljats rättshjälp måste dock alltid betala en viss summa av kostnaderna som en så kallad rättshjälpsavgift. Denna bestäms utifrån vad kostnaderna uppgår till. Om kostnaderna för biträdet t ex understiger 50 000 kr, betalar sökanden 2 % av detta i avgift. Om du vill veta vilka andra avgifter som gäller kan du kontakta en advokatbyrå eller Rättshjälpsmyndigheten.

Om du förlorar ett mål i domstol får du som regel betala dina egna rättshjälpskostnader bestående av kostnader för rådgivning och rättshjälpsavgiften. Dessutom måste du betala för motpartens rättegångskostnader, och detta oavsett om du haft rättshjälp eller inte.

För att ansöka om rättshjälp tar du kontakt med den advokat eller juridiska ombud du vill skall biträda dig. Dessa hjälper dig sedan med att göra en ansökan till rätt myndighet. Om målet redan pågår vid domstol då ansökan om rättshjälp kommer in skall domstolen besluta om ansökningen skall beviljas. Annars prövas det av Rättshjälpsmyndigheten.  Publicerad 2006-03-13

FRÅGA: Sambo blivit tvångsintagen på sjukhus. Arbetsgivaren kräver uppsägning, vägrar sjukanmäla sambon och håller inne sista lönen, får han göra så?

SVAR: Arbetsgivaren vill säga upp sambon. Om orsaken bakom uppsägningen bottnar i en sjukdom, eller något av sjukdomskaraktär är detta inte grund nog för uppsägning. Ett exempel från arbetsdomstolen var en man som uppträtt alkoholpåverkad på arbetet och hotat anställda och arbetsledare. Domstolen kom fram till att grund för uppsägning inte fanns då hans alkoholbruk bottnade i alkoholism av sjukdomskaraktär.

Sjuklön och sjukanmälan:
Arbetsgivaren vägrar sjukanmäla arbetstagaren. En arbetstagare som blivit sjuk, och sjukskrivits, har rätt till sjuklön från arbetsgivaren de 14 första dagarna – detta är lagstadgat, arbetsgivaren är skyldig enligt lag att betala denna lön – därefter skall han meddela försäkringskassan om arbetstagaren fortfarande är sjuk (12 § lag om sjuklön). Vägrar arbetsgivaren anmäla sjukdomsfall till försäkringskassan döms han till böter enligt samma lag (19 §)
Det är arbetsgivaren som bedömer om arbetstagaren har rätt till sjuklön, arbetstagaren skall styrka arbetsförmågans nedsättning med t ex försäkran och läkarintyg. I vissa fall är arbetsgivaren inte skyldig att betala sjuklön; dels om arbetstagaren ådragit sig sjukdomen vid brott som han blivit dömd för och dels om han lämnat oriktig eller vilseledande uppgift till arbetsgivaren, angående förhållanden som har betydelse för sjuklönen. Vid dessa tillfällen är inte heller arbetsgivaren skyldig att sjukanmäla arbetstagaren till försäkringskassan.

Hålla inne sista lönen:
Arbetsgivaren håller inne arbetstagarens sista lön. Finns inget lagstöd för detta. Möjligtvis att det finns något i kollektivavtalen eller anställningsavtal om detta – men det tvivlar jag på. Den lön arbetsgivaren håller inne har arbetstagaren tjänat ihop, och det är då en fordran som hon har mot arbetsgivaren. När denna fordran är förfallen har arbetsgivaren ingen rätt att hålla denna.

Allmänna råd:

  • Vänd dig i första hand till facket! De vet vad som skall göras
  • Vid både uppsägning och avskedande skall detta vara skriftligt och det ska framgå vad man ska göra/vända sig om man vill göra gällande att uppsägningen/avskedandet är ogiltigt.
  • Man har rätt att få veta vad grunderna för uppsägning/avskedande är, skriftligt om man så begär.
  • Kommer man inte överens med sin arbetsgivare, och har man inget fack att vända sig till eller vill facket inte gå vidare med frågan, kan man själv gå vidare till tingsrätten och få till stånd en rättegång.  Publicerad 2006-01-30

FRÅGA: Jag har en sambo som är tvångsintagen på låst avdelning sedan två månader. Jag har hört att arbetsgivaren inte kan säga upp och man kan inte säga upp sig själv så länge man är sjuk och tvångsintagen enligt svensk lag. Har jag uppfattat det rätt? Vilken paragraf?

SVAR: Det är möjligt för en person att få sitt tidigare arbete åter med hänvisning till 36 § Avtalslagen enligt vilken avtalsvillkor kan jämkas eller lämnas utan hänseende om det är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid avtalets tillkomst. I Arbetsdomstolen AD 43/1993 (ett rättsfall) sade en man upp sig i psykiskt pressat tillstånd men ångrade sig efter drygt en månad. Domstolen fann att uppsägningen skulle lämnas utan avseende med hänvisning till 36 § Avtalslagen. Detta då arbetsgivaren misstänkte att mannen inte var psykiskt frisk, inte hade vidtagit sådana åtgärder att det skulle vålla arbetsgivaren olägenhet att låta anställningen bestå samt att arbetsgivaren borde ha insett att mannen vid förlust av arbete löpte stor risk att drabbas av skada.

Eventuellt kan även Lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning aktualiseras, men den handlar om att avtalet är ogiltigt och att alla ska lämna åter vad de mottagit och i detta fall är det osäkert om det är aktuellt.  Publicerad 2006-01-11

FRÅGA: Jag var på psykiatrisk mottagning under min depression, och hade samtal med sjuksköterska. Hon sade, att alla patienter, som hon har hand om, är fattiga, ofta lever på sjukersättning. Jag blev så arg. Räcker det inte att man är sjuk? Blir man straffad också? Jag vill ha samma inkomst hela tiden, annars kan jag inte göra någonting, köpa hus eller lägenhet. Från försäkringskassan får man mindre än när man arbetar. Fick just en räkning från Försäkringskassan att betala tillbaka 30.000, då jag hade inte uppfyllt min skyldighet att informera Försäkringskassan om att jag hade blivit av mitt jobb under sjukskrivningstiden. Jag hade sagt upp mig. Just då ville jag aldrig jobba, inte där i alla fall. Av Försäkringskassan sades ingenting om anmälningsskyldighet. På psykmottagningen sade sjuksköterskan, att kom ihåg anmäla dig till Arbetsförmedlingen om du fortfarande är arbetslös när du blir friskskriven. Jag behövde inte, fick ett bra jobb, kanske lite bättre än det förra.
Tar Skatteverket hänsyn till inkomstförlust pga. sjukdom? Snälla, om ni vet någonting, tipsa mig! Jag vill fortfarande inte förlora hoppet om ett bra liv, precis lika bra livskvalitet som dom “friska” har. Jag vill att samhället ska ta hänsyn till vår situation.

SVAR: Jag föreslår att du tar kontakt med Försäkringskassan, hänvisar till de ovan nämnda paragraferna och rättsfallet samt hävdar att det vore oskäligt att du ska vara återbetalningsskyldig för de 30 000 kronorna. Det kan vara värt ett försök.
En bra sak generellt när man har med förvaltningsmyndigheter att göra är att, om man känner att man inte får hjälp, hänvisa till Förvaltningslagen 4 § som säger att myndigheter ska hjälpa till med upplysningar, råd och så vidare.
Försäkringar är svåra att få när man varit sjuk. Jag tycker du ska tala med facket som ibland har sjuk-, olycksfall- och livförsäkringar (gruppförsäkringar) som inte kräver annat än att man för tillfället är arbetsför.
Vad gäller frågan om Skatteverket tar hänsyn föreslår jag att du tar kontakt med dem direkt.  Publicerad 2006-01-11