Händer just nu2019-10-03T08:49:48+00:00
3003, 2020

Att lära sig leva med bipolär sjukdom – en guide

 

Den här guiden är utformad i syfte att vara till praktisk hjälp för personer med bipolär sjukdom, deras anhöriga, vänner och familj. Den innehåller vägledning, råd och ett antal praktiska verktyg som kan vara till stöd i vardagen. Du kan välja att läsa guiden från pärm till pärm eller att bara hoppa in i de kapitel som är mest relevanta för din nuvarande situation.
Du kan ladda ner den gratis här>>

 

3003, 2020

Ny avhandling om bipolär sjukdom

Alina Aikaterini Karanti har disputerat på en avhandling som bygger på data från BipoläR. I den menar hon att det är klara skillnader mellan bipolär sjukdom typ 1 och bipolär sjukdom typ 2.
Läs mer om hennes avhandling här>>

3003, 2020

Läs om psykisk ohälsa hos våra balansbloggare

Ni har väl inte missat våra balansbloggare?
Följ Cecilia, Alexandra, Katarina, Emma, Anne, Katja och Malins liv med psykisk ohälsa.
Ni hittar dem på vår hemsida under BALANSBLOGGARNA>>

1802, 2020

BipoläR strävar efter en mer jämlik vård

Riksförbundet Balans har många olika samarbetspartners som vi får information ifrån men som vi också delar information med. En av dessa är kvalitetsregistret BipoläR.

Vården av personer med bipolär sjukdom ser likadan ut i hela Sverige och är jämställd mellan könen.
Eller?
Hur ser det egentligen ut i Sverige när det kommer till vård, läkemedel och behandlingar av människor som har bipolär sjukdom?
De frågorna försöker kvalitetsregistret BipoläR ta reda på.

Kvalitetsregistret BipoläR är ett så kallat diagnosregister. Syftet med registret är att granska vården av patienter som har bipolär sjukdom typ 1 och typ 2.
Mikael Landén är registerhållare, ansvarig, för BipoläR.

– Tanken med registret är att man ska följa skillnader i landet av vården. Om vården skiljer sig åt beroende på var man bor, säger han.

Han tar läkemedlet litium som ett exempel. Litium är i dag det läkemedel som har bäst effekt, visar forskning, bipolär sjukdom hos de flesta patienter. Men ändå är skillnaden stor när det kommer till hur många som får läkemedlet.

– Mellan 40 och 70 procent av patienterna får litium beroende på var i landet de bor. Vi vet att det är det överlägset bästa läkemedlet för de som har bipolär sjukdom och därför tycker också vi att siffran, procenten, behöver bli betydligt högre än vad det är i dag, säger Mikael.

Patientutbildningar är en annan punkt som registret kollar på.
Syftet med utbildningarna är att man ska förebygga att patienterna blir sjuka på nytt. Forskningen visar att de patienter som får utbildning i sin egen sjukdom klarar sig bättre från återfall än de som inte gått en utbildning.
Målet är att minst 45 procent av patienterna med bipolär sjukdom ska ha gått en patientutbildning. Men 2018 var den siffran 37 procent.

Cirka 23 000 personer med bipolär sjukdom finns registrerade i kvalitetsregistret BipoläR i dag. Tack vare att det är så pass många personer kan registret också bedriva en viss forskning.

I mars kommer Alina Karantis avhandling som har undersökt förhållandet mellan köntillhörighet på patienterna med bipolär sjukdom och vilka behandlingar de får. Svaret var lite överraskande berättar Mikael.

– Det brukar vara männen som får de dyraste läkemedlen och behandlingarna. Men när det kommer till de bipolära patienterna och vården så är det tvärtom. Avhandlingen visar att det är kvinnorna som får mer läkemedel, psykoterapi och utbildning i sin sjukdom än vad männen får. Männen får mer litium men kvinnorna får mer psykoterapi, säger han.

Siffrorna som registret samlar in från patienterna som är anslutna till registret analyseras och en gång om året skrivs det en rapport som skickas till vården.

– Vi som jobbar med det här är en grupp av personer är intresserade av den här gruppen av patienter, vi bryr oss och är måna om att alla får tillgång till bästa möjliga vård. Vi kan även använda information från andra register för att kartlägga hur vården ser ut, säger han.

Det övergripande målet med kvalitetsregistret BipoläR är att vården ska bli bättre.

– Vården ska bli mer jämlik och bättre. Det tror jag att alla tjänar på. Den som blir sämst i klassen vill ju inte alltid vara sämst utan kämpar för att bli bättre. På så sätt förbättras genomsnittet hela tiden, säger Mikael.

Han är ansvarig för kvalitetsregistret, registerhållare, men är också läkare, psykiatriker och professor i psykiatri och i närmare 18 år har bipolär sjukdom varit hans specialistområde.

Varför har du valt att arbete med just diagnosen bipolär sjukdom?

– Vi har i dag läkemedel och olika metoder för att kunna hjälpa de här människorna och det är fantastiskt. Målet är att människor med bipolär sjukdom skall få leva ett så normalt liv som möjligt och undvika sjukdomsskov. Men vi vet ju fortfarande inte vad det är som orsakar sjukdomen. Vi vet att generna spelar roll men vad det är de gör som gör att människor blir sjuka vet vi inte i dag, säger han.

Johanna Höst
Riksförbundet Balans

Det här är kvalitetsregistret BipoläR

Ladda ned »
612, 2019

En film om bipolär sjukdom

 

Vi rekommenderar denna film om bipolär sjukdom som Infoteket och Region Uppsala gjort. I filmen får vi höra Mia Ramklint, som är överläkare inom psykiatrin, förklara hur sjukdomsbilden ser ut. Vi får även höra Siri, ordförande i Föreningen Balans Uppsala, berätta om hur det är att ha bipolär sjukdom.

Foto, redigering och musik: Skaparkraft film- och musikproduktion.

1308, 2019

Linda vågar prata om psykisk ohälsa

Linda Schönfeldt sitter bakåtlutad i en fåtölj på ett café i Gamla stan i Stockholm. Det gamla källarvalvet ligger i skuggor men känns inbjudande med små lampor som lyser upp de intilliggande borden.
Mörkret har följt Linda genom livet som en röd tråd. Hon räknar till tre stora depressioner, som alla pågick flera år åt gången.

– Livet blir mörkt och känns hopplöst. Motivationen brister. När jag är inne i en depression minns jag inte hur det kändes utan den. Depressionen tar över och omsluter allt, berättar hon.
Jag förminskar vad jag känner när jag är inne i en episod.  Ifrågasätter mig själv hela tiden istället för att acceptera. Tänker att jag är lat och omotiverad. Det är lätt att jag identifierar mig med hur jag mår just då säger hon med eftertanke.

Under skoltiden dolde Linda sin ångest och nedstämdhet genom att prestera och söka bekräftelse. Tillslut orkade hon inte hålla uppe fasaden och hon sökte sig till BUP, men säger att de inte förstod henne. Efter några år flyttade hon från sin hemstad Skellefteå till Stockholm.
I Stockholm började Linda studera och det var när hon började arbeta som personlig assistent som ångesten blev värre. Men det var först efter hennes mormors bortgång 2010 som hon kraschade helt och sökte hjälp på ungdomsmottagningen. Där träffade hon en socionom.

-Hon var den första som riktigt hörde vad jag sa och som såg hur jag verkligen mådde. Guldhalsbandet glittrar till i lampskenet när hon berättar.

Genom socionomen på ungdomsmottagningen fick Linda kontakt med den psykiatriska öppenvården  och där fick hon hjälp med sin depression genom samtal och psykofarmaka. Då var hon 23 år gammal. Flera år senare, 2015, fick hon sin diagnos. Bipolär sjukdom.

-För mig var det en lättnad att tillslut få en diagnos. Det är lättare att få människor, i synnerhet personer inom försäkringskassa och vården, att ta mig seriöst om hur jag mår. Jag har också kunnat förstå mig själv bättre och varför jag är som jag är.

Linda tycker att det är viktigt att våga berätta och dela med sig om sin psykiska ohälsa. Men det dröjde innan hon själv vågade öppna sig.
-Det var i en hypomanisk period jag fick för mig att ändå testa att skriva av mig. Och idag, 31 år gammal, har jag ett Instagramkonto där jag delar med mig av mina erfarenheter.

Hälsan är viktig att tänka på när man befinner sig i en depression. För Linda hjälper det att hålla igång, vara social när man kanske inte vill vara social och att röra på sig.

-När jag är inne i en depression försöker jag att träffa folk och göra saker. På så sätt håller jag mig uppe. Jag går till gymmet men lyssnar in mig själv så att jag inte pressar mig för hårt. Idag har jag också flera vänner med liknande erfarenhet som jag kan prata med om mitt mående. Det hjälper mycket.  Att ha anhöriga runt omkring som förstår är viktigt, men det är också viktigt för den anhörige att förstå att man inte måste veta hur man ska bota sin närstående. Att stötta och finnas där i den mån som man själv orkar, det räcker gott och väl.

 

Mariah Levicsek,
Projektledare Anhöriga

1806, 2019

Patientutbildning hjälper vid bipolär sjukdom

Data från kavlitetsregistret BipoläR visar att patienter med bipolär sjukdom som får gå en patientutbildning har lägre risk att återinsjukna i nya episoder.
Artikeln nedan är hämtad från kvalitetsregistret BipoläR.

Patientutbildning minskar risken för nya sjukdomsepisoder hos patienter med bipolär sjukdom. Det visar en ny studie med data från kvalitetsregistret BipoläR. I utbildningen lär sig patienterna vad sjukdomen innebär och hur man kan hantera den genom att anpassa sin livsföring.

Patienter med bipolär sjukdom drabbas av återkommande sjukdomsskov med depression eller mani. Ibland är manin av en mildare sort och kallas då hypomani. Behandlingen består i första hand av läkemedel som stabiliserar svängningarna. Också patientutbildning har visat sig ge effekt i randomiserade kliniska studier, alltså studier där patienter lottas till olika behandlingar. Men det är inte säkert att resultat från randomiserade studier går att översätta till den vanliga vården, eftersom det bara är ett snävt urval av patienter som ingår i studierna. En annan skillnad kan vara hur behandlingen är utformad. Patientutbildningarna i de randomiserade studierna har varit omfattande, men i den vanliga vården får patienterna oftast förenklade varianter.

– Då uppstår frågan om budgetvarianterna är effektiva eller om det är slöseri med tid. I vår studie undersökte vi därför om patientutbildning så som den ges i klinisk vardag i Sverige är effektiv, säger Mikael Landén, professor i psykiatri vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och registerhållare för BipoläR.

Patienter jämfördes med sig själva

En svårighet med registerstudier är att patientgrupper som fått olika behandlingar kan skilja sig åt. Man riskerar att jämföra äpplen med päron. För att komma runt detta problem jämfördes patienterna i den nya studien med sig själva, före och efter att de fått patientutbildning. Resultaten visar att risken för återfall i sjukdomsskov nästan halverades.

– Vi tror att ökad kunskap om sjukdomen leder till förändrade föreställningar om vad man själv kan göra för att minska risken för återinsjuknande. Exempelvis är det sannolikt att man följer läkemedelsordinationer bättre om man förstår hur viktigt detta är. Prognosen vid bipolär sjukdom förbättras också av regelbundna vanor och en hälsosam livsstil. Detta går man igenom i en utbildning. Man tränar sig också i att känna igen tidiga tecken på sjukdomsskov. Det gör att man kan sätta in behandling i tid, säger Mikael Landén.

Långt ifrån alla patienter med bipolär sjukdom får patientutbildning och ofta ligger resursbrist bakom. Sahlgrenska akademin har tagit fram en internetbaserad utbildning som har prövats på Bipolärmottagningen i Göteborg. Den sprids nu i första hand i Västra Götaland och kommer att öka tillgängligheten.

Charlotta Sjöstedt

Referens
Psychoeducation for bipolar disorder and risk of recurrence and hospitalization – A within-individual analysis using registry data
Erik Joas, Kristoffer Bäckman, Alina Karanti, Timea Sparding, Francesc Colom, Erik Pålsson och Mikael Landén
Psychological Medicine, 2019-05-06