Du är svag som går in i väggen. Du klarar inte av livet.
Du är dålig och inget att räkna med. Du fixar inte det som vi andra klarar. Är du långtidssjukskriven också? Då kommer du aldrig att kunna arbeta igen. Går du till en psykolog också? Då måste det verkligen vara något som inte stämmer.
Fördomarna som frodas om dig som blir utmattad är många.
Om dig som inte håller måttet, som hamnat utanför ekorrhjulet därför att din hjärna varit överbelastad länge och behöver vila.

I ett samhälle där prestation är normen är du undantaget som sticker ut. I en tillvaro där mallen för hur du ska vara för att passa in blir allt trängre. Där du helst ska vara på topp, lycklig och framgångsrik, för det är väl det vi alla strävar efter, eller?

Faktum är att om vi har dessa förväntningar på livet så är risken nog stor att vi blir besvikna. För livet går upp och det går ned, det innehåller glädje och sorg, hopp och förtvivlan, arbete och vila.
Åtminstone ser mitt liv ut så, och efter 50 år på den här jorden med två utmattningsresor i bagaget har jag lärt mig att den viktigaste upptäcktsfärden jag har gjort är den i mitt eget inre. Jag har förstått att jag var för stark för mitt eget bästa, att jag kämpade på för länge i en ohållbar situation. Jag har lärt mig att ta hand om mig, och när jag ser mig själv i spegeln idag så är det en glad och nyfiken tjej jag ser, som trivs med livet på ett helt annat sätt. Jag har gått stärkt ur mina strider, men jag bär också på en stresskänslighet som varar livet ut. Jag är en skörstark person som behöver mycket andrum i min vardag för att sortera bland alla intryck och reflektera. Då är jag hållbar.

Jag vet också att de här fördomarna som frodas inte stämmer. De gör oss inte rättvisa, vi som har gjort en utmattningsresa. Våra erfarenheter är inte bara av ondo, många av oss skulle säga att vi lärt oss massor och fått ett nytt perspektiv som hjälper oss att leva ett rikare liv.

3 av 4 drabbas någon gång under livet av psykisk ohälsa. Utmattningssyndrom är en mycket vanlig diagnos. Om vi inte skulle kunna komma tillbaka skulle arbetsmarknaden bli fattig på arbetstagare. Vi som gjort resan är starka, annars skulle vi inte hamnat där från början, och inte heller orkat rehabilitera oss.
Man måste vara ganska envis och ha tjockt pannben för att orka klättra upp från botten av sig själv. Särskilt när den egna kritikern inte kan låta bli att lyssna till rösterna från fördomskören.

Jag är så himla stolt över att ha klättrat hela den långa vägen!
Idag har jag en helt ny utsikt över mitt liv!