Riksförbundet Balans har många olika samarbetspartners som vi får information ifrån men som vi också delar information med. En av dessa är kvalitetsregistret ECT.

 Elbehandling, ECT, är den mest effektiva behandlingen vid svår depression. Under 80 år har man använt sig av metoden inom sjukvården i Sverige.
Men varför fungerar behandlingen bättre på vissa människor, hur vanligt är det egentligen med minnesluckor efter en behandling?
Det är sådana frågor som kvalitetsregister ECT försöker ta reda på.

48 sjukhus i Sverige erbjuder i dag ECT- elbehandling till patienter, en siffra från 2018. Kvalitetsregister ECT arbetar med att samla in information från sjukhusen om deras behandlingar för att kunna säkerställa att den vård som patienterna får sker på rätt sätt.

– Man behöver följa upp vården och bland annat jämföra hur kvalitéten är på olika håll och försöka förbättra den och redovisa hur behandlingseffekterna ser ut. Sen finns det också ett allmänintresse att få veta vilka effekterna är av behandlingarna och vilka risker som finns, säger Axel Nordenskjöld, registerhållare, ansvarig, vid Kvalitetsregistret ECT.

Elbehandling, ECT, är en omdiskuterad behandlingsform kanske mest på grund av att patienterna kan drabbas av minnesluckor efter en behandling. Den sammanställda informationen som registret har visar att de allra flesta patienter upplever att minnet är oförändrat, varken bättre eller sämre, efter en behandling. Kvalitetsregistret understryker ändå att det är viktigt att vården följer upp patienterna efter en behandling. Det är för att man ska kunna anpassa behandlingstekniken och längden på behandlingen för patientinterna för att erbjuda så god effekt som möjligt med minsta möjliga minnesstörning.

– Sex månader efter en behandling ska sjukhusen skicka ut en enkät till patienterna där man får svara på frågor om hur man mår, om man har några besvär och om man är nöjd med den vården man fått, säger Axel Nordenskjöld.

Syftet med kvalitetsregister ECT är att förbättra vården. Men informationen som samlas in används även i forskning. Genom att de behandlade patienterna svarar på enkäter, som sjukhusen sedan rapporterar in via ett webbformulär, så kan man inte bara se skillnader i behandlingarna men kan också se skillnader i resultat.

– Vården förbättras. Vi kan se hur tillgängligheten till elbehandlingar ser ut i landet men vi också se olika effekter av behandlingen. Till exempel vilka effekterna blir om man minskar eller ökar styrkan på de korta pulserna med ström som patienterna får, säger Axel Nordenskjöld.

Sedan två år tillbaka ingår också behandlingsformen rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering, i kvalitetsregistret. Hittills bedrivs rTMS behandlingen på sex sjukhuset i landet och även om behandlingen är relativt ny så kan kvalitetsregistret redan nu se vissa skillnader.

– Vi ser en del variationer i behandlingsfall men det är för tidigt att dra några slutsatser. Det är också för få patienter än så länge som har genomgått en sådan behandling. Vi behöver fler patienter för att kunna säkerställa vilken behandlingsteknik som ger bäst resultat, säger Axel Nordenskjöld.

Sedan 2012 är samtliga sjukhus i landet som erbjuder ECT-behandling anslutna till kvalitetsregistret.
Axel Nordenskjöld är registerhållare, ansvarig, för kvalitetsregistret. Men han är även forskare inom elektrokonvulsiv terapi och överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro. I sitt arbete träffar patienter som får elbehandlingar.

Varför vill du arbeta med just frågor som rör ECT-behandlingar, vad är det som lockar?
– Att få se sjuka patienter bli så mycket bättre så snabbt som de blir, säger han.

Johanna Höst
Kommunikatör Riksförbundet Balans

Vårdresultat 2018 kvalitetsregistret ECT

Vårdresultat 2019 kvalitetsregistret ECT