Riksförbundet Balans har många olika samarbetspartners som vi får information ifrån men som vi också delar information med. En av dessa är kvalitetsregistret BipoläR.

Vården av personer med bipolär sjukdom ser likadan ut i hela Sverige och är jämställd mellan könen.
Eller?
Hur ser det egentligen ut i Sverige när det kommer till vård, läkemedel och behandlingar av människor som har bipolär sjukdom?
De frågorna försöker kvalitetsregistret BipoläR ta reda på.

Kvalitetsregistret BipoläR är ett så kallat diagnosregister. Syftet med registret är att granska vården av patienter som har bipolär sjukdom typ 1 och typ 2.
Mikael Landén är registerhållare, ansvarig, för BipoläR.

– Tanken med registret är att man ska följa skillnader i landet av vården. Om vården skiljer sig åt beroende på var man bor, säger han.

Han tar läkemedlet litium som ett exempel. Litium är i dag det läkemedel som har bäst effekt, visar forskning, bipolär sjukdom hos de flesta patienter. Men ändå är skillnaden stor när det kommer till hur många som får läkemedlet.

– Mellan 40 och 70 procent av patienterna får litium beroende på var i landet de bor. Vi vet att det är det överlägset bästa läkemedlet för de som har bipolär sjukdom och därför tycker också vi att siffran, procenten, behöver bli betydligt högre än vad det är i dag, säger Mikael.

Patientutbildningar är en annan punkt som registret kollar på.
Syftet med utbildningarna är att man ska förebygga att patienterna blir sjuka på nytt. Forskningen visar att de patienter som får utbildning i sin egen sjukdom klarar sig bättre från återfall än de som inte gått en utbildning.
Målet är att minst 45 procent av patienterna med bipolär sjukdom ska ha gått en patientutbildning. Men 2018 var den siffran 37 procent.

Cirka 23 000 personer med bipolär sjukdom finns registrerade i kvalitetsregistret BipoläR i dag. Tack vare att det är så pass många personer kan registret också bedriva en viss forskning.

I mars kommer Alina Karantis avhandling som har undersökt förhållandet mellan köntillhörighet på patienterna med bipolär sjukdom och vilka behandlingar de får. Svaret var lite överraskande berättar Mikael.

– Det brukar vara männen som får de dyraste läkemedlen och behandlingarna. Men när det kommer till de bipolära patienterna och vården så är det tvärtom. Avhandlingen visar att det är kvinnorna som får mer läkemedel, psykoterapi och utbildning i sin sjukdom än vad männen får. Männen får mer litium men kvinnorna får mer psykoterapi, säger han.

Siffrorna som registret samlar in från patienterna som är anslutna till registret analyseras och en gång om året skrivs det en rapport som skickas till vården.

– Vi som jobbar med det här är en grupp av personer är intresserade av den här gruppen av patienter, vi bryr oss och är måna om att alla får tillgång till bästa möjliga vård. Vi kan även använda information från andra register för att kartlägga hur vården ser ut, säger han.

Det övergripande målet med kvalitetsregistret BipoläR är att vården ska bli bättre.

– Vården ska bli mer jämlik och bättre. Det tror jag att alla tjänar på. Den som blir sämst i klassen vill ju inte alltid vara sämst utan kämpar för att bli bättre. På så sätt förbättras genomsnittet hela tiden, säger Mikael.

Han är ansvarig för kvalitetsregistret, registerhållare, men är också läkare, psykiatriker och professor i psykiatri och i närmare 18 år har bipolär sjukdom varit hans specialistområde.

Varför har du valt att arbete med just diagnosen bipolär sjukdom?

– Vi har i dag läkemedel och olika metoder för att kunna hjälpa de här människorna och det är fantastiskt. Målet är att människor med bipolär sjukdom skall få leva ett så normalt liv som möjligt och undvika sjukdomsskov. Men vi vet ju fortfarande inte vad det är som orsakar sjukdomen. Vi vet att generna spelar roll men vad det är de gör som gör att människor blir sjuka vet vi inte i dag, säger han.

Johanna Höst
Riksförbundet Balans

Det här är kvalitetsregistret BipoläR

Ladda ned »