Balansbloggare: Carolina Karlsson2020-08-25T07:31:38+00:00

Trycka på stopp 

 

Jag vill egentligen bara titta in och önska er en fin helg påminna om att det är okey att inte alltid vara okey att inte alltid vara på topp. I veckan behövde jag trycka på stopp jag tog några semesterdagar och har varit lite extra snäll mot mig själv då det varit mycket ett tag och jag har varit trött. I bland behöver man pausa och ta hand om sig själv. 

Ha nu en skön helg

september 25th, 2020|

Öppna nya dörrar

Att stänga och öppna dörrar till något nytt, till livet jag aldrig släppte taget om och saknade under alla år jag var psykiskt sjuk, är inte alltid så lätt. I elva år har jag levt som sjukpensionär, hösten 2009 tvingades jag inse att det just då var svårt att gå tillbaka till mitt arbete som undersköterska.

Jag gjorde många försök till att gå tillbaka till mitt arbete som undersköterska igen men jag var i ett för dåligt skick. Men att vara precis fyllda 30 år och inse att ett liv som sjukpensionär väntade var inget liv jag ville ha.

Nu elva år senare så är det, nästa vecka, dags att ringa Försäkringskassan och skicka in en ansökan om att säga upp sjukersättningen på halvtid, för sedan två år tillbaka så är jag tillbaka till arbetslivet igen. Jag har haft en projektanställning i ett projekt där jag arbetat som jobbstöd till andra med psykisk ohälsa som ska in tillbaka till arbetslivet. Att få använda mig av min erfarenhet samt den yrkeskunskap, som både undersköterska och fritidsledare, för att stötta andra oavsett vad är något jag verkligen trivs med.

Men även om jag vet att jag är redo för att säga upp den så tvivlar jag. Jag är rädd, känner oro att tänk om det inte håller, så nu jobbar jag med mina hjärnspöken samtidigt som jag känner av en enorm hösttrötthet så att då gå ner till vattnet och sätta mig en stund är så skönt. 

september 22nd, 2020|

Balkongtricket 

Onsdag kväll. Jag sitter med en kopp te ett tänt ljus på min balkong jag har varit trött den sista veckan, förra veckan var jag rejält trött och hela veckan kändes som en lång transportsträcka mot helgen.  När jag är inne i min pms-period så blir jag trött, får en enorm ångest som gör att jag helst vill krypa ur mig själv och ställa mig bredvid och så var det förra veckan, plus att jag var på snabb visit för lite trevligheter i Stockholm mellan lördag och söndag förra helgen. Så kanske inte konstigt att förra veckan kändes som en enda lång transportsträcka. Sedan är hösten på väg plus att jag i bloggandet här på Balans delar med mig av mig själv och det som var min vardag mitt liv i många år och det påverkar också en del. 

Mina onsdagar är lite heliga för mig, de har jag som ledig dag för återhämtning och det behövs, men de två sista onsdagarna har jag haft möten på jobbet så fick ändra lite på mina lediga dagar. Men jag inser att det inte funkar riktigt, i bland glömmer jag bort att jag fortfarande till vis del är i en återuppbygnads process och hur långt jag faktiskt kommit på bara fyra år ställer kanske lite för höga krav på mig själv också.

Så idag behövde jag ta till ett av de knep och tips jag fick och lärde mig plocka fram när jag började jobbet på insidan då i slutet av 2016 början av 2017. Då satt jag på balkongen sena kalla vinterkvällar och nätter med musik i öronen, ångest och abstinens av att jag då började trappa ut sömnmedicinen jag var beroende av i så många år. En medicin som man från vårdens sida sa att det bara var att sluta med man kunde inte vara beroende av den, men det var då jag fick stöd från andra än vården. Och jag får fortfarande då och då ta fram balkongtricket när det behövs och ikväll behövdes det och det är dessutom ganska mysigt att avsluta dagen på balkongen. 

Vi som kämpar med oss själv vi är sjuktstarka men vi får inte glömma bort att vi bara är människor och inga robotar.

Nu önskar jag er en fin vecka så hörs framöver. 

september 17th, 2020|

”Pucko” så började jobbet med insidan

Ja med just ordet pucko började den tuffaste resan jag gett mig ut på men också den bästa för den var nödvändig. Det var resan när jag fick lära känna mig själv igen på riktigt möta mina ångestdemoner lära mig hantera dem lära mig att ångest och tankar inte är något farligt ingen sjukdom utan snarare något som tillhör livet när man lärt sig hantera det på rätt sätt. 

Mer om hur jag lärde mig hantera mina ångestdemoner tankar och funderingar kommer i ett annat inlägg. 

september 14th, 2020|

Mina tre veckor  som fokus bloggare är över

Då var min tid som fokusbloggare slut vad fort tre veckor går, hoppas ni har uppskattat mina inlägg det har varit spännande roligt och lite läskigt att dela med mig av mig själv mitt liv hur det såg ut under många år. Jag vill passa på att säga att även om det kan verka som mycket var dåligt med psykiatrin så fanns det mycket som var bra jag har mött otroligt mycket bra och kompetent personal inom psykiatrin som verkligen gör ett viktigt och bra jobb som peppade mig till att inte ge upp.

Men mycket behöver bli bättre vad gäller den psykiatrin framförallt att kanske skita i diagnoserna och fokusera mer på personerna bakom diagnosen för du är inte din diagnos eller psykiatriska sjukdom. Ha det nu så gott så väntar ett nytt inlägg från mig snart igen. Men nu lämnar jag vidare till nästa bloggare som ska få stå i fokus i tre veckor.

september 11th, 2020|

En avstängd sorg blev till diagnoser

Vad var det egentligen som gjorde att det tog helt stopp den där julen 2004 då jag inte orkade ta hand om mig själv mitt hem eller klara av att jobba. Jag hade stängt av en sorg en sorg efter att ha förlorat min mamma som gick bort i sviterna av en cancersjukdom sommaren jag skulle fylla arton och ta klivet ut i vuxenvärlden. Jag stängde av för att orka överleva hade jag känt efter vet jag inte om jag hade fixat det alls så jag blev den glada snälla som brydde sig mer om alla andra än om mig själv och tillslut brast det även för mig. Så en avstängd sorg blev till diagnoser som skulle hållas i schack mediciner.  Idag har jag på nytt tagit farväl och sörjt min mamma och hon finns alltid med mig. 

 

september 9th, 2020|
Korta fakta

Namn:
CAROLINA KARLSSON
Ålder:
42
Bor:
Borås
Aktuell med:
I min blogg kommer man få följa min vardag  hur jag lever ett liv med psykisk hälsa. Man kommer också få ta del av mitt nya arbete där jag ska få förmånen att starta upp ett hälsofrämjande pilotprojekt i höst för personer med psykisk ohälsa.

 

Det är vi som är Balansbloggarna
Ansök om medlemskap
Till toppen