Idag kom lite payback för senaste dagarnas dåliga taktik. Jag har fastnat i tankebanor som cirklar kring allt jag borde hinna och orka. Varför gör jag så när jag vet att det inte ger något? Jag känner mig korkad och som en masochist.

Jag har ett skrivprojekt som jag verkligen brinner för och vill komma framåt med. Egentligen har jag flera skrivprojekt i olika former men har lyckats vara duktig i att släppa taget om det som inte finns plats för just nu. Det fick mig att må sämre när jag inte klarade att hålla fokus och deadlines eller ens kommunicera med klasser och lärare live genom zoom.

Jag är lite glad i alla fall att jag kallar det ”vara duktig och släppa taget om” istället för att såga mig själv nedanför fotknölarna och hata att jag inte har samma kapacitet som förr. Några verktyg har nog satt sig ändå… 🙂

Jag har kvar alla projekt och mål men nu gör jag allt i min egen takt och har tillgång till studiematerial. Däremot får jag klara mig utan den feedback man får genom att delta i tidsbestämda kurser. Så är det. Jag får anpassa till min nuvarande förmåga. Det går och känns bra. Tyvärr har jag ändå lyckats halka in i gamla banor och börjat stressa upp mig med allt jag skulle ha hunnit med om jag hade varit i min gamla form. Argh! Varför blir det så? Jag vet ju bättre!
Resultatet blir ju alltid detsamma, det vill säga jag bränner mina krafter på att planlöst peta här och där och inte komma någonstans ändå. Jag har nära och kära jag vill umgås med, skrivande att göra och plugga, musik att spela med bandet, motionera, böcker jag vill läsa, storstäda hemma… Till slut blir det en hopplös stor koloss dom bara växer ju mer jag inte klarar. Igen. Vad hände med delmål i massor? Jag glömmer till och med bort att duscha i all självskapad stressröra!

Nu är det fredag. Solen skiner. Vi gör så här istället: idag ska jag inte göra ett dyft. Inga måsten. Jag FÅR inte ens röra något av allt i kolossmonstret! Först en påfyllning av kaffe, sen en lång dusch. Därefter kanske gå ut i solen och bara existera? Efter det får det vara helt vidöppet. Inga planer eller måsten idag.

Det enda måstet är att köpa glass. 😁 Det tycker jag låter som en bra plan. Som inte är en plan alltså. Allt gott!