Mitt samtal till akutpsykiatrin blev en stor besvikelse och fick mig att må sämre.

Ringde till akutpsykiatrin idag, eftersom jag har börjat må mkt sämre. Det blev två samtal med olika sköterskor. Kvinnan som jag först pratade med ifrågasatte i princip varför jag ringde. Hon avbröt mig när jag berättade. Tyckte också jag skulle vända mig till mobila teamet som jag tillhörde. Jag lade på och ringde dit. Tyvärr var det stängt. Då ringde jag tillbaks till akutpsykiatrin. Fick prata med en man, han avbröt inte men tyckte också jag borde vända mig till mobila teamet. Jag sa att det var stängt. Han beklagade men sa att jag skulle ringa dit imorgon istället. Då frågade jag vad de hade att erbjuda på akutpsykiatrin. Han sa att man kunde få stödsamtal men inte prata med läkare, då måste man ha remiss.

Tycker att det systemet verkar brista. För det första heter det Akut… psykiatri och då ska man väll inte känna sig bortmotad innan man knappt hunnit säga något. Dessutom kan man inte i ett Akut läge få en remiss eftersom vuxenpsykiatrin inte har öppet senare än 16.00.

När man har en psykisk sjukdom så är det en sjukdom likt andra, där kan man få akut hjälp vid behov. Man ska inte straffas för att sjukdomen råkar vara psykisk. Hade hoppats att Sveriges sjukvård kommit längre i detta. Man ska inte bolkas fram och tillbaka utan hjälp i ett så utsatt läge.

Mådde som sagt sämre än innan jag ringt. Det är ingen vård. Har också varit med om dåligt och oförstående bemötande innan. Men det finns bra också. Väldigt bra. Beror på vem man talar med.

Hoppas på en bättre utveckling även för oss med psykisk ohälsa. Vi är ju på väg med mycket inom detta trots allt.

/Malin