Sekretess

Frågor om sekretess kan diskuteras med närmaste chef och i nästa steg med verksamhetschefen eller medicinskt ansvarig sjuksköterska. Man kan också vända sig till juristen i landstinget eller kommunen om man undrar över något.

Sekretessbestämmelserna i OSL,  Offentlighets- och sekretess lagen,  innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen inte får avslöja uppgifter, vare sig muntligt eller genom att lämna ut en allmän handling eller på annat sätt. Varken till utomstående eller inom avdelningen. Den gäller alltså inte bara vårdpersonal, utan alla som på något sätt har med hälso- och sjukvård att göra som till exempel även studerande, PRAO, städ- och driftpersonal.

Sekretessen innebär att man inte får berätta något om en patient för någon annan än den som deltar i just denna patients vård. Man ska alltså inte diskutera en patients uppgifter med en kollega som inte deltar i patientens vård eller behandling, även om han eller hon i sin tur också har tystnadsplikt.

Journal

FRÅGA: Kan man få sin journal ändrad flera år efter att man varit inlagd? Var vänder man sig?

SVAR: Enligt 3 § Patientjournallagen skall en journal innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Enligt 4 § skall uppgifterna i journalen utformas så att patientens integritet respekteras. Om något av dessa rekvisit inte uppfylls finns det vissa saker man kan göra.

Enligt 17 § kan man förordna om att förstöra en journal helt eller delvis. För att detta skall kunna genomföras krävs förutom ”godtagbara skäl” även att journalerna ”uppenbarligen inte behövs för patientens vård”. Det får inte heller från det allmännas synpunkt finnas några skäl att bevara journalen. Rätt att ansöka om att förstöra journalen har den som journalen gäller, eller någon annan som nämns i den.

Det finns ett rättsfall som tar upp en liknande situation från kammarrätten där en kvinna ville få sin journal förstörd då hon menade att uppgifterna i den var kränkande och oriktiga. Kammarrätten krävde dock att uppgifterna utöver detta i någon mån måste vara missvisande eller felaktiga. Kvinnan fick därför inte sina journaler förstörda (Kammarrätten i Stockholm, mål nr 1199-03).
Lagtexten nämner att för att man skall kunna förstöra journalen krävs ”godtagbara skäl”. Detta krav brukar i regel inte vara några problem om patienten vill förstöra sin journal, eftersom endast det att patienten ansöker om att förstöra journalen tyder på att patienten känner sig så kränkt eller besvärad att det föreligger ”godtagbara skäl”.

Av detta kan man dra slutsatsen att det för att journalen skall kunna ändras eller förstöras krävs att det varit något fel i den från början, eller att patienten lider någon slags skada av att journalen finns kvar i sin nuvarande lydelse. En sådan situation att patienten lidit av besvär som sedan botats eller på annat sätt lindrats ger oftast inte grund till att journalen kan förstöras. Uppgifter om patientens tidigare besvär kan nämligen vara nödvändiga i en eventuell framtida bedömning.

Om man vill få sin journal ändrad bör man kontakta Socialstyrelsen. Om denna avslår ansökan kan man överklaga hos allmän förvaltningsdomstol, vilket i det här fallet är länsrätten.

Skyldighet att utfärda intyg om vården

Patientdatalag.
3 kap. 16 § Den som enligt 3 § är skyldig att föra patientjournal ska på begäran av patienten utfärda intyg om vården.

DVS. man kan få ett intyg om varje möte man har.