Oviljan att börja använda nya diagnosmetoder av psykisk ohälsa
» » » Oviljan att börja använda nya diagnosmetoder av psykisk ohälsa

Oviljan att börja använda nya diagnosmetoder av psykisk ohälsa

Det finns ny teknik som möjliggör snabbare och effektivare diagnostisering av psykisk sjukdom. Men hälso- och sjukvårdens system är så tröga och stelbenta att möjligheterna för patienterna att få tillgång till de nya diagnosmetoderna är mycket små, konstaterar Johan Olson, vd på SensoDetect.

Samhällskostnaden för psykisk ohälsa i Sverige uppskattas till cirka 70 miljarder kronor per år. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning och utgör 40 procent av den totala sjukskrivningskostnaden. Utöver de stora samhällskostnaderna på grund av psykisk ohälsa drabbas ofta individen och dess familj mycket hårt, med nedsatt livskvalitet, isolering, diskriminering och stigmatisering som följd.

Idag tar det i genomsnitt tre till sex månader innan en person med psykisk ohälsa kan påbörja en psykiatrisk behandling i den svenska sjukvården.

En av de främsta utmaningarna för psykiatrivården är att korta vårdköerna och underlätta för personer att snabbast möjligt komma till en psykiatriker för diagnos och vård. Idag finns det en rad nya tekniker att tillgå inom den psykiatriska vården som kan underlätta att ställa säkra och effektiva diagnoser.

Ett exempel är att med hjälp av magnetröntgen göra en undersökning av hjärnan för att snabbare kunna diagnosticera psykisk sjukdom.

Ett annat exempel är den teknik som gör det möjligt att utifrån en persons hjärnstamsreaktion på ljud avläsa avvikelsemönster genom ett så kallat audiogram. Med denna teknik tar det 15 minuter att göra en mätning och få fram ett objektivt underlag, som en psykiatriker kan analysera.

Detta är bara två exempel på nya tekniker som idag finns att tillgå inom den psykiatriska vården och som underlättar för läkare och psykiatriker att ställa säkra och effektiva diagnoser.

Men med dagens mycket tröga och stelbenta system när det gäller möjligheterna att ta till sig ny teknik inom vården är möjligheterna för patienterna att få tillgång till de nya diagnosmetoderna mycket små.

Processerna att få en ny teknik eller en ny metod godkänd tar ofta mycket lång tid, även om resultatet av metoden är vetenskapligt verifierade och prövad. Detta får till följd att nya medicintekniska lösningar inte kommer att användas inom den svenska sjukvården vilket i sin tur innebär att allt fler medicinteknikföretag väljer bort Sverige.

Den yttersta konsekvensen av oviljan att börja använda ny teknik och nya metoder blir orimligt långa väntetider för en person att få en diagnos. Vilket sin tur innebär mycket lång väntan till en specialistutredning och möjligheten att påbörja en korrekt behandling av sjukdomen. En del patienter som orkar, kan och har råd väljer väljer därför istället att söka hjälp utomlands där den moderna medicintekniken används och väntetiderna är betydligt kortare.

Nu är det hög tid att ansvariga politiker påbörjar ett arbete med att se på vilket sätt det är möjligt för vården att i framtiden snabbare och effektivare ta till sig väl beprövade metoder och tekniker – så att dessa kan användas inom vården. Det skulle öka möjligheterna för människor som lider av psykisk ohälsa att snabbt få en korrekt diagnos samt komma under specialistvård och få en relevant behandling.

Det innebär i sin tur ett minskat lidande, fler unga som har möjlighet få hjälp under skolgången, fler vuxna som kan komma i arbete och minskade kostnader för samhället.

Frågan vi ytterst måste ställa är: har vi råd att avstå från detta?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.